addme

Det smutsiga håret på din arm reser sig lite eftersom våren inte riktigt hunnit ta över.

Vi sitter tätt intill varandra då bristen på utrymme är stor på min lilla trapp.

Den spänning som finns innan en första kyss hade hängt i luften ett decennium och fick den tunna vårluften att förtätas.

Jag skiftar ställning och för en sekund vidrör mina tunna fingrar hans underarm och han rycker till som stungen.

Han säger något praktiskt om fågelbon i skorstenen och trots att det var menat som en isbrytare ligger isen bara tjockare över det outtalade.

Jag särar mina läppar, fuktar dem och tar sats för att säga något, men ändrar mig och tittar bort.

Så minns jag hur fötterna i de tjocka kängorna rörde sig över det golv vi gjort till vårat, hur jag önskade att han drog mig ur hörnet och satte mig på en piedestal, hur allt imploderade i en stad för liten att kallas stad.

Jag lägger min hand över hans och han säger till mig att smutsen smittar. Hans mun förvandlas till något som borde bli ett leende men som endast dör bort, som vägar aldrig vandrade.

När halsen och huvudet på de breda axlarna vrider sig åt mitt håll för jag mitt huvud mot hans, lite för ivrigt, han säger ”Nej” och hela min uppväxt förvandlas till grus.

När han försvunnit finns det endast fem spår kvar efter honom; fem cirkelformade smutsprickar på varje finger.

När han försvunnit funderar jag över val, över att följa känslor eller följa tankar, ifall tankar och känslor är samma sak, och vart jag varit om jag förut haft mod att följa hjärtat för längesedan.

När han är borta sitter jag vid mitt piano och låter timmarna gå, låter allt som varit förvandlas till något som är, fångar det för evigt i en bubbla, skör som glas, tålig som stål.

Känner ett oerhört trängande behov av att skriva av mig om hur man inte ska gå till väga då man handlar mat på MAX.

På varje restaurang finns det stora bilder av hamburgare med text fäst på. Dessa kallas menyer. Här finns information så som pris och innehåll. När man anländer fram till kassan kan man ju tycka att det är en fördel att veta vad man ska ha.
Vem här, räck upp en hand, går till en pizzeria och säger: "Jag vill ha en pizza"? Antagligen är det samma idioter som kommer till MAX och säger: "En hamburgare", eller ännu värre: "En vanlig hamburgare", varpå jag alltid tvingar idioten i fråga att definiera vad som är just vanligt för denne. Det spelar tydligen ingen som helst roll vad det är man äter, så länge det går fort och är relativt billigt. Vilket leder mig till punkt nummer två.
Vid de tillfällen då extrapris erbjuds på en vara så betyder inte det att varan heter sitt pris, precis som en bil till exempel inte heter en 123000kronors. På samma sätt heter en hamburgare inte en tjugotvåkronors eller femtonkronors. Att vara snål är en sak, det är helt okej, men måste man skylta med det till en sån grad att man inte ens kan ta sig en sekund och läsa ca tio bokstäver.
Och min sista punkt är de som får fel mat. En vanlig restaurang snittar dryga tusen gäster på en dag, tusen gäster som säger "en vanlig hamburgare" och alltså sällan vet vad de vill ha. Vilka jobbar på restaurangerna? Jo, vanligtvis är det mindre engagerade kids som inte har utbildning, alternativt endast arbetar där för att kunna ta sig igenom sin utbildning. Men detta hindrar inte kunderna från att tycka att vi aldrig någonsin ska göra fel, att vi alltid ska ha en till kassa öppen och att det alltid, alltid ska gå snabbt. Lägg där till att vi har usla löner, går runt i fula mössor, jobbar kassa timmar, får diverse skador, handskas med imbeciller, inte har några förmåner, alltid måste vara glada... Ja, det finns säkert något mer oförmånligt.
Allt jag ber om är en sekunds jävla förståelse. De som jobbar på dessa ställen, och liknande ställen, har det extremt sällan som dröm, ska antagligen därifrån så fort de bara kan, slavar, bokstavligt talat slavar, för att du ska få din mat snabbt, som du oftast inte ens vet vad den heter.

Och till de som faktiskt kan beställa kan jag bara säga tack, det finns fan inget bättre då man jobbar en någon som kan sammanfatta sin beställning och dessutom inte behöver höra "Något annat?" "Något mer?" för att kunna avsluta sin beställning.


Bitter någon?

There was snow this year
and I saw a reindeer
but my mama said
that it was a dog
And I got to snog
my Christmas doll

We built snowladies
And made them eat snowbabies
It was a classic Christmas-Eve
How can winter leave?

It's like this every year
and now I really fear
that I'll never see
another Christmas-tree

när man ser såna här bilder får man lust att fotografera samt att sticka ifrån sverige och aldrig återvända


igår gick jag omkring halvnaken hela dagen. detta är en lögn kom jag på eftersom jag jobbade